Någonting jag sugit på och funderat över länge är det här med blommor till bröllopet. Både buketten och de till dukningen. Jag har känt mig splittrad där, inte känt den där wow-känslan än, tills igår. Det var som en befrielse och självklarhet som kom från ingenstans – Jag blev kär i pioner och bara måste få in det i bröllopet och i min bukett.
Det är numer självklart. Att jag inte känt såhär förrän nu är lite tokigt men jag har helt enkelt haft krutet någonannanstans är på just blommorna. Allt faller på plats, mer och mer, dag för dag.
Förresten, har jag sagt att jag ÄLSKAR att planera bröllop? Jag antar att det är en del gånger va 🙂
Perfektion ♡
Senaste kommentarer