Igårkväll när det var dags för Tuva att sova insåg vi att vällingen var slut. Sopslut. ”Shit! Vad gör vi nu?!” sa vi och kollade på varandra, jag och Micke. Tuva är lika svag för vällingen som hon är för sina rutiner. ”Det här kommer aldrig att gå” sa jag till Micke. Men, vi förklarade för Tuva att den var slut och att vi får köpa ny imorgon. Vi peppade henne att hon är en stor tjej, att hon kommer kunna somna ändå tillsammmans med sina två kaniner som är hennes absolut bästa vänner. Hon blev såklart lite ledsen. Hon började inte gråta men hon fick ledsna ögon och en ledsen ton. Det skar i våra hjärtan men vi visade det inte för henne utan vi fortsatte att peppa.
Det tog 15 minuter och krävdes ett par förklaringar om varför hon inte fick välling – att den var slut – sen sov hon.
Idag fick vi feeling och gjorde en ny chansning och skippade vällingen. Hade det inte gått så hade en av oss åkt och handlat men inga problem idag heller. Hon ersatte vällingen med en kvälls-frukt och var hur nöjd som helst.
Detta var absolut inte vad jag hade tänkt mig. Är det verkligen slut på vällingen nu? Det känns så konstigt tycker jag. Men skönt.
När slutade era små med välling? Hur gjorde ni? Förekommer bakslag? Och kanske det viktigaste av allt – hur länge ”behövs” vällingen?
Mina barn har aldrig druckit välling eftersom de totalvägrat flaska från första stund. Jag blev förstås lite orolig men när båda barnen gick upp i vikt som de skulle och följde sina kurvor var det ingen som helst fara enligt bvc. Inget som egentligen ”behövdes”. 🙂
Välling behövs inte alls någon gång så länge barnen äter på dagen och är normalviktiga. Faktum är att det inte finns särskilt mycket nyttigheter i den öht så det är nog bara bra att sluta så snart man kan. Vår son slutade vid ca 1 års ålder, det var inga som helst problem och han sov fortfarande hela nätter 🙂