… Samtidigt som vi gjorde oss klara för att åka till kyrkan såg det ut såhär på plats. Min mamma och vår toastmaster Matthias tog emot gästerna och delade ut en varsin liten påse till allihopa, folk kramades och hälsade och Micke trampade nervöst omkring och kollade på klockan, hehe.
I varje påse låg det geisha, en liten rispåse och en servett vi skrivit ”for happy tears” på
En nervös blivande man och världens goaste präst
En nervös och rörd pappa som väntar på mig
…Framme vid kyrkan. Nu slog hjärtat ordentligt. Jag lovar. Det GÅR inte att beskriva med ord det man känner i det här läget. Det är så jäkla mäktigt och overkligt. Jag blir tårögd bara jag tänker på det. Jag visste hur många som satt inne i kyrkan och väntade, jag visste hur nervös Micke var som stod allra längst fram vid altaret och väntade, jag visste att min älskade pappa stod och väntade på mig vid ingången och så fick jag syn på fotografen. ”Okej, den här drömmen är på riktigt”….
Alla är precis lika nervösa… Och så fina!!
Jag behöver inte försöka förklara hur rörd jag var här, ni ser och förstår nog…
Det finaste ögonblicket man kan få som pappa och dotter… Wow alltså!
Mickes bror och hans tjej till vänster och spända svärföräldrar
Vår fina präst, Micke och hans älskade best mans sekunderna innan klockorna ringer…..
Fortsättning följer…
(Alla delar finns att läsa under kategorin: (”Vårt bröllop”)
hej tänkte bara om man får fråga vart du hittat papperspåsarna =)?
Så fint att se! Får man fråga vilken kyrka och lokal det är?
Blir ju helt rörd så vackert!! Följer med spänning❤